Its pulsating in my veins

It so is.
It's running through my veins.
jag känner hur dåligheten pulserar i min kropp... det går från hjärtat ut i armar och ben, i magen, i axlarna... överallt, det åker runt. Jag känner det ju. och jag hatar det. varför ska det vara så? jag orkar inte med det. jag orkar verkligen inte. när ska det försvinna? när ska jag få vara vanlig. Jag hoppades faktiskt på att motioneringen skulle hjälpa... naivt jag vet.
Det är så irreterande och jag är trött på det. jag har väl ingen anledning att må dåligt heller ? är det så att jag undermedvetet vill göra det? Fuck it säger jag bara.
Och kul (med kickis ord ja) att jag sitter här och gnäller om det. underbart, underbart.

detta blir ett sånt venom inlägg against myself. där jag uttrycker mitt självhat.
bra att jag inte har gjort historian till imorgon heller och inte kommer göra den förrän imorgon på letktionen för att jag once again gave up. im a fucking quiter.
jag vill inte vara en som ger upp... jag måste klara av detta. jag måste. hur svårt kan det vara egentligen? Jag vill ju ha framtiden så... försöka palla. försöka.

Och ja jag blev lite halvdepp att det inte gick som jag ville idag. tränade idag... men mådde dåligt redan innan... är så trött.
jag ska sova snart tror jag. kanske blir en bättre dag imorgon.
Jag ska städa mitt rum så mamma kan fixa biljetterna så jag verkligen åker till sthlm. vill det. so badly.
vill träffa Ea och Brallan med.
jag vill bli snygg och vältränad. jag vill vara nöjd med mig själv. och jag vill klara ib.
och jag vill sluta tycka att min familj klagar och kväver mig.
// MANDA - I'm sorry honey, i dont think you can handle me.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0