I never thought I would feel this way

Det drar ihop sig, skolan börjar snart och ja jag har panik. Över EE, IA, RI och allt annat... men det är också något annat som kommer allt närmare. Mina syskon ska flytta.
Jag är så glad för att min syster ska flytta, hon förtjänar verkligen det, jag har velat att hon ska flytta dit länge. För i kristianstad har hon så många fler möjligheter. Hon kan bli självständig, hon kommer inte bli behandlad som skit längre. Hon kan få kompisar där, folk kommer prata med henne och se vilken fantastisk person hon faktiskt är, inte bara se ner på henne för att hon sitter i rullstol och har ett handikapp. Jag är avundsjuk det ska jag inte säga, jag har velat flytta sen jag var fjorton, men hon förtjänar det. Jag är glad för hennes skull.
Vad gäller min bror så är jag bara så glad att han kommer hem på måndag. Men sen dröjer det inte länge innan han flyttar också. Det är egentligen inte det att han flyttar... Men jag vill ha en relation med min bror. Ingen kan förstå men när vi var små så bråkade vi bara en massa, när vi växte ifrån bråkandet för ja 6 år sen kanske så pratade vi inte alls istället.  jag är rädd för att prata med min bror, jag känner mig dum och trög när jag pratar med honom, han är en sån som jag känner mig osäker och dum när jag är med. En sån som man tänker, "nej varför sa jag så, nej vad dum han måste tycka att jag är, vad trögt, sluta... okej inte roligt... eh jag ska nog ta mig härifrån nu" . så ja... Men jag har ändå saknat honom nu när han har varit borta. Han har varit borta i två månader bara.

jag vet inte om det är att de flyttar samtidigt som gör det jobbigt... mycket att ta på en gång kanske. Matilda har jag ju velat att hon ska flytta det är positivt för mig med för jag får det lungt och så hemma nu när det bara är jag så kan jag kanske lura mig till att pluggandet ska gå bättre...
Men lite jobbigt är allt. allt.
jag vet inte men det får gå bara...
det jobbigaste att hantera är kanske min avundsjuka...


okej jag ska äta nu... för första gången idag...
JAG MÅSTE LÄRA MIG, JAG MÅSTE ÄTA, JAG MÅSTE GÅ UPP FÖR FAN...
Jagä r äcklig och ful och nu är jag benig med... inte konstigt att alla bara ser ner på mig och avskyr mig...

jag är positiv idag, och jag sitter inte fortfarande i pjamas, och nej jag gick inte alls ut med hundarna i pyjamas...

// MANDA - you cant eat me


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0