Together doesnt feel right at all

Halloj Halloj.
Nu har pappa verkligen flyttat. Jag tycker inte om det. Jag är okej och jag mår bra iaf psykiskt. Men jag tycker inte om det. Det är för konstigt. Men det blir nog bra antar jag.
Jag är bara trött. Och känner mig sjuk - FYSISKT. Dra på trissor det var konstigt va? Det står fysiskt inte PSYKISKT: OMG.
Och jag är uttråkad gånger tusen. På dan är det inte så farligt med det här underbara vädret vi har fått nu. För då är det bara att ligga i solen ev åka och bada osv. Men på kvällarna är det segt som fan. Blir lite trött på det. Jag börjar dessutom jobba på måndag. Jobbar 12 - 16 = alla soltimmarna. WOHOO!
men men.
Det är as segt med för nu åker Brallan iväg till Gotland då får jag inte träffa henne på en vecka till. Det suger om något. Inte träffat henne sen Östersjö förstår du.

Jag undrar hur länge Matt och jag kommer prata? Inte så länge till tror inte jag. Jag ska inte hälsa på han nu iaf. Vill han prata så får han säga Hey. Cuz I wont. Why? I dont wanna scare him away with my big mouth.  
osv. Jag pratar liksom aldrig med folk så länge.. det är bara det. Kanske är han annorlunda? (tror dock inte det) Snart sinar det också haha.
SÅ kandet va.

Tiden rinner iväg... vi måste ha varit lediga i minst sex veckor nu då ju :O SJUKT! ¨
Ännu sjukare - jag har typ halvt om halvt börjat lyssna på Veronica Maggio. Thats sick.
Nej jag vet inte vad jag ska säga mera... fortsätt låt solen skina thaanks!

jag tänkte på det innan.. Som barn tänker man ju alltid när det är ens föräldrar som splittar och sånt. Är det mitt fel, något som jag gjorde? Gjorde jag nåt fel? Nu menar jag inte att jag är ett barn eller att jag tänker så men iaf. Men skulle det kunna vara så att om inte jag var sjuk och tog massa tid och om Matilda inte var sjuk och tog massa tid eller om det bara var hon som var det.. skulle det vara annorlunda då? Och man kan väl förstå att jag trott att min bror hatat mig? Matilda kan ju inte hjälpa att hon har behövt hjälp, men har inte hon tagit uppmärksamheten så har ju typ jag gjort det. Så synd om min bror det har det varit. Kanske mkt därför som vi har haft ett sånt ansträngt förhållande till varandra. Bråkat så mkt som vi gjorde när vi var små. Nu kan vi nästan prata, iaf ibland. Men det är väl så antar jag. Mamma säger att vi kommer umgås jätte mkt sen.. det tror inte jag på alls faktiskt. Något kanske... men det är inte sååå troligt.
Jag vet jag gled från ämnet, men det spelar ingen rolll, det kanske inte var det jag ville säga då. Ja hipp som happ så satt jag här och nu ska jag... gå och göra nåt annat .
XOXO
Manda - dont leave me hanging on a thread so small

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0