you know
Du vet hur folk kan säga att de alltid kommer vara där för dig, no matter what. Och du vet att dem menar det. Du tror att du vet att de menar det. Du hoppas på att de menar det.
Men oftast när det verkligen gäller, så har de kanske något annat för sig, eller den där gången när du behöver säga att du mår dåligt, så kanske de inte orkar lyssna, bara för det inte är första gången som du säger det. De kanske bara råkar sitta och prata i telefon och inte vara vid datorn. Eller så kanske det är meningen? Du blir helt paranoid av dina tankar, för samtidigt så litar du på dina vänner, för de är ju människor som du älskar och litar på, som förhoppningsvis får dig att le.
Betyder det att du då ska ge upp? Ge upp hoppet om dina vänners uppmärksamhet för små saker. Du kanske ska stänga korken ändå, det är ju inte så viktigt. Du hade ju ändå inte sagt något... Du hade ändå inte tänkt att berätta allt, du hade inte tänkt säga något viktigt ändå. Men du ville se deras reaktion. Vad skulle de göra? Hur skulle de betee sig.
Du kanske är en sådan som ropar "vargen kommer, vargen kommer" , hur ska du då kunna vara säker på att dina vänner är där när vargen verkligen kommer. Om du irnger och är i panik och gråter , det har verkligen hänt, men dina vänner kan inte lita på dig för du har alltid velat se deras reaktion. Du har ropat att vargen har kommit för många gånger. Så nu kan de inte rädda dig från den riktiga vargen, vargen kommer att äta dig. Men du kan inte skylla det på dina vänner utan du har endast dig själv to blame.
Men när något sådant händer, det du egentligen behöver göra det är att ta på dig hörlurarna , eller skruva upp stereon och lägga dig på sängen och glo i taket ett tag, några timmar, en dag.
För där finns det inga datorer, inga telefoner, inga vargar, inga ledsna miner, inga rädda ansikten, inga gamla tanter och gubbar som frågar hur det känns. Där finns sanningen
// MANDA - im ripe with things to say, the words just rot and fall away
Men oftast när det verkligen gäller, så har de kanske något annat för sig, eller den där gången när du behöver säga att du mår dåligt, så kanske de inte orkar lyssna, bara för det inte är första gången som du säger det. De kanske bara råkar sitta och prata i telefon och inte vara vid datorn. Eller så kanske det är meningen? Du blir helt paranoid av dina tankar, för samtidigt så litar du på dina vänner, för de är ju människor som du älskar och litar på, som förhoppningsvis får dig att le.
Betyder det att du då ska ge upp? Ge upp hoppet om dina vänners uppmärksamhet för små saker. Du kanske ska stänga korken ändå, det är ju inte så viktigt. Du hade ju ändå inte sagt något... Du hade ändå inte tänkt att berätta allt, du hade inte tänkt säga något viktigt ändå. Men du ville se deras reaktion. Vad skulle de göra? Hur skulle de betee sig.
Du kanske är en sådan som ropar "vargen kommer, vargen kommer" , hur ska du då kunna vara säker på att dina vänner är där när vargen verkligen kommer. Om du irnger och är i panik och gråter , det har verkligen hänt, men dina vänner kan inte lita på dig för du har alltid velat se deras reaktion. Du har ropat att vargen har kommit för många gånger. Så nu kan de inte rädda dig från den riktiga vargen, vargen kommer att äta dig. Men du kan inte skylla det på dina vänner utan du har endast dig själv to blame.
Men när något sådant händer, det du egentligen behöver göra det är att ta på dig hörlurarna , eller skruva upp stereon och lägga dig på sängen och glo i taket ett tag, några timmar, en dag.
För där finns det inga datorer, inga telefoner, inga vargar, inga ledsna miner, inga rädda ansikten, inga gamla tanter och gubbar som frågar hur det känns. Där finns sanningen
// MANDA - im ripe with things to say, the words just rot and fall away
Kommentarer
Trackback
